Forever Del 29 - Back 2 school


- Eyyy, ddär är min tröja!
- Haha, oj då glömde visst att lämna tillbaks den! sa jag och drog än en gång in hans underbara doft.
- Det är lugnt honey, är ändå mycket sexigare på dig. Justin blinkade och log snett. Plötsligt öppnades dörren och mamma stack in huvudet.
- Alex, jag som trodde du låg och sov?
- Ehh..jo är på väg, sa jag smitande. Hon suckade och mumlade "jaja" och stängde sedan dörren igen. Jag var faktiskt ganska trött och gäspade stort.

- Du är trött älskling. Sov nu så hörs vi imorrn. Jag hade nästan glömt bort Justin. Vi sa godnatt till varandra och jag saknade våra mysiga godnatt kyssar. När jag låg i sängen och försökte sova fick jag ytterligare ett meddelande på mobilen. Jag hade väntat mig något kärleksfullt från Justin, men läste istället:

Hur fan tror du att du bara kan åka iväg och få ihop det med nån annan? Jag är inte dum i huvudet och du kommer få ångra det. / Fabian. Jag viste inte riktigt vad jag skulle tänka. Just nu var jag i chocktillstånd.









Jag höjde ena ögonbrynet och la ifrån mig mobilen. Jag årkade inte tänka på allt som hände just nu. Jag var inte räd för fabian, jag menar vad skulle han göra? Visst han var stark men jag känner honom och han skulle inte skade någon han älskar, elller älskade....aja.

Jag la mig ner, drog täcket över huvudet och somnade snabbt.

Väckarklockan väkte mig på morgonen och jag stängde ilsket av den. Jag ville verkligen inte gå till skolan idag. Jag funderade på om jag skulle spela sjuk men jag visste ju själv att det aldrig funkade.

Då slog tanken mig. Vart äe Ellie? Hon var ju inte hemma igår nör jag kom hem.
Jag saknade henne, även fast hon kunde vara väldigt jobbig ibland betyder hon väldigt mycket för mig. Dessutom skulle ju inte jag och Justin varit tillsammans om inte hon hade dragit med mig på konserten.

Jag stälde mig upp och gick långsamt mot min garderob. INte förs jag kom fram märkte jag hur mycket jag hade saknat den. Det var ju en annan grej med sin egen garderob och en lånad.

Jag kollade noggrant runt bland alla kläder. Jag ville inte vara för mycket men ändå fin. Tillslut bestämde jag mig för ett par lackjeans och en stor vit skjorta. Sen satte jag i två stora ringar i öronen.
Jag sminkade mig noggrant. Det blev ganska så bra. När jag var klar kollade jag mig i spegeln. Min spegelbild fick mig att tänka på att Justin gillade lite smink. Justin. För att inte börja gråta försökte jag tänka på något annat men tvättade ändå bort sminket och började om...

När jag var klar gick jag ner till köket. Ellie satt och åt en macka. Som vanligt utan något på lägg utan ett tunt lager smör. Jag kunde inte låta bli att le. Jag gick fram och kramade henne bakifrån.

- Vart fan var du igår? Frågade jag och satte mig brevid henne och började bre en macka.
- Vadå jag sov hos Klara då. Sa hon som om det vore självklart.
Men det var det ju inte. Klara var nämligen Fabians lillasyster.
- Va? Varför! Frågade jag oförstående.
Ellie kollade på mig som om jag vore dum i huvudet.
- Men, hon er ju typ min bästa vän ju! Kolla. Sa Ellie och tog fram ett litet hjärta där det stod " best friends " ur fickan.
- Nej! Snälla inte hon. Det är väll nog med typ Alice eller någon annan såndär. Suckade jag och tog en klunk av oboyen.
- Nej Alex hon är faktiskt jätte snäll! Bara för att du är så jävla feg för at träffa hennes storebror! Sa hon belåtet och tog en tugga av sin macka.
Jag suckade och bytte samtals ämne.
- Vart är Mamma.
- Jobbet såklart.
Jag kollade på klockan.
- OJ shit jag måste dra. Sa jag och tog sista tuggan av mackan och skyndade mig at borsta tänderna.

Fastän jag hade brottom gick jag till bussen. Varför stressa. Önskade nästan att bussen skulle var försenad, helst aldrig komma. Men sen kom jag på att om jag skulle komma försent skulle det innebära att jag skulle komma in ensam i klassrummet medans alla andra redan satt ner och då började jag små springa.

Med andan i halsen han jag ändå med bussen och jag satte mig på en platts brevid en gammal tant.
Jag tog suckande ur mobilen ur flickan och kollade mina sms. Jag hade två nya.

Hej och godmorgon! Saknar dig, vill att du ska vara här. Ring så fort du kommer hem från skolan så skypar vi, Älskar dig // Din JB

Jag log medans jag läste och tryckte upp det andra messet.

Hallåååå Varför svarar du aldrig! Har ju saknat dig as mycket har hänt ganska så mycket sen du var borta! Ring <3  // Jojo

Herregud! Jojo eller Jodrina ( som var hennes riktiga namn men det fick man inte kall henne! ) var en av mina bästa vänner. hon och jag hade känt varandra sen dagis och har alltid hållt ihop sen dess.

Jag tryckte upp henne i kontakt listan och ringde. Hon svarade efter två toner.

- Hallå?
- Jojo! Fan vad jag saknat dig!
- Alex? Varför har du inte ringt mig?! Har ju saknat ihjäl mig.
Sa hon surt men jag visste att hon skämta.
- Men förlåt, har ju vart ganska upptagen...
- OMG, du måste berätta allt! Vart är du?
frågade hon och man kunde höra hur uppspelt hon lät.

Jag kollade ut genom fönstret och märkte att dörrarna höll på att stängas så jag slängde mig ut.
- Jag är här, Sa jag och kollade mig omkring. Där var hon. Hon kollade sig också omkring. Hennes mörk bruna hår slängdes åt alla håll när hon viftade med handen mot mitt håll.
Jag la på och gick med snabba steg mot henne.

- Fan vad jag saknat dig! Sa jag efter en lång kram.
Vi pratade hela vägen in till skåpen, vi pratade om vad som hade hänt, vilka som hade blivigt ihop med vilka. Jag hade bara varit borta i nästan en månad  men det kändes som ett helt år.
Fortsättning följer...



Sorry för att det tog så lång tid med kapitlet men har ganska mycket nu med läxor och sånt.
Håppas ni gillar det.








Ny designat!

Så vad tycks om den nya designen? Kommentera!



Forever del 28-I Miss You

- Jag älskar dig. Viskade han i mitt öra och då började jag gråta ännu mer.
- J-jag älskar dig mer. Snyftade jag och tog upp mina väskor.
- Jag älskar dig mest. Sa han och jag log. Jag gav honom en sista kyss och vände mig sen om annars skulle jag aldrig kunna gå. När jag gav mitt pass till en gubbe som skulle kolla av det kollade jag på Justin en sista gång. Han hade satt på sig glasögonen nu och vinkade till mig. Jag vinkade tillbaka och gick på planet.När planet lyfte fick jag ett mess.

Var stark, snart ses vi igen. Jag väntar på dig här. Din Justin. <3






Justins Perspektiv

Våra läppar möttes en sista gång innan hon var tvungen att gå på planet. Jag kämpade mot dom envisa tårarna men det var nästan ingen idé, så jag satte på mig solglasögonen. Alex vände sig om en sista gång och vinkade genom tårarna, jag log mot henne innan hon försvan utom synhål. Bort från mig.

Alex Perspektiv

Skogen och det vita snölandskapet var ett tecken på att jag snart var framme. Det kändes nästan ännu värre nu. För tanken på att dom 11 oändligt långa timmarna från honom och att jag kanske skulle bli kvar här för evigt kändes mycket starkare nu. Ja, nu hade jag vaknat ur min dröm och flygit tillbaka till verkligheten. När bältessymbolen tändes knäppte jag det och drog upp knäna så jag kunde vila hakan på dom.

Så fort planet landat satte jag på mobilen. Jag hade inte hunnit svara på Justins mess innan planet startat.

Nu är jag hemma...Jag tänkte efter ett tag. Ordet hemma lät inte rätt, för jag kände mig faktiskt inte hemme. Nej, hemma var hos Justin. Jag raderade meningen och började om på nytt.

 

Jag är framme nu. Saknar dig så otroligt mycket och önskar att du var här....vet inte hur jag ska klara mig utan dig? Älskar dig /A* <3

Jag tryckte på Send och gick sedan ut ur planet. Det första jag fick syn på var mammas yviga lockar som dansade fram mot mig.
- Åh gumman! Som jag har saknat dig, har du haft det bra?
- Jadå, saknat dig med mamma. Det var delvist sant. Jag hade inte haft tid att tänka på min familj och vänner men det kändes ändå skönt och välkomnande i hennes famn. Även fast jag mycket häldre velat att det var Justins. Vi började gå mot bilen och jag drog jackan tätare om mig när vi kom ut i den kalla kylan.
- Ush vad mycket snö! Klagade jag och rynkade på näsan.
- Ja det har kommit en hel del medans du var borta. Men nu får du berätta vad ni har gjort!

Vi satte oss i bilen och jag började berätta. Det var svårare att prata om Justin än vad jag hade väntat mig. Men jag försökte hålla en glad fasad och man hörde bara att rösten skar sig lite ett antal gånger. Bryta ihop fick jag göra i ensamhet. När våran röda Volvo stannat utanför den vita villan var jag nära på att släppa fram tårarna. Men jag var stark. Lite till kunde jag väll hålla mig? Jag ville inte att mamma skulle bli orolig.
- Är du hungrig? frågade hon när vi staplade in i hallen med all packning.
- Nej bara trött, går nog och lägger mig nu. Jag gav mamma en godnatt puss, tog mina väskor och skyndade mig sedan upp för trapporna in till mitt rum. Det såg precis ut som innan jag åkt. Dom vita kala väggarna, det ljusa golvet, skrivbordet som var intryckt i ena hörnet, och den halvstora sängen som stod plaserad i andra. Rummet såg städat och kalt ut. Tråkigt. jag insåg hur otroligt grått mitt liv varit innan Justin. Det ända som var lite färgglatt i rummet  var ett foto på mig och pappa som stod på nattygsbordet. Jag släppte väskorna och slängde mig på sängen. Jag lät tårarna leva sitt egt liv och hade snart lämnat en stor blöt fläck på min kudde. När jag bara legat och gråtigt ett tag satte jag på datorn. Medans den startade igång bestämde jag mig för att packa upp. Längs ner fick jag syn på en mörkblå t-shirt jag lånat som pyjamas av Justin. Jag drog av mig linnet jag rest i och satte på mig t-shirten istället. Den luktade Justin och jag kände mig lite mer hemma. Plötsligt hördes  ett ringande läte från datorn. Och när jag kollade efter såg jag att det var ett inkommande skypesamtal från Justin. Jag log och tryckte på svara.

- Hey babe! Justins underbara ansikte visades på skärmen och det kändes nästan som han var mitt framför mig.
- Gick resan bra? Sa Justin och log stort.
- Ja, helt okej men du var inte där så...Det var mer sagt på skämt men Justins mungipor drogs ner till ett rakt sträck.
- Jag vill mycket häldre vara hos dig än någon annan stans, och jag önskar att jag bara kunde göra som jag ville och åka iväg...Men det kan jag inte och jag är ledsen för det. Du är värd någon bättre.
Jag ville nästan klappa till honom rakt genom rutan.
- Sluta Justin. Du är det bästa som någonsin har hänt mig jag saknar dig bara otroligt mycket!
Vi pratade i evigheter, men ¨tröttnade aldrig heller. Jag såg hur Justins ögon spände blicken i något och plötsligt sa han:
- Eyyy, ddär är min tröja!
- Haha, oj då glömde visst att lämna tillbaks den! sa jag och drog än en gång in hans underbara doft.
- Det är lugnt honey, är ändå mycket sexigare på dig. Justin blinkade och log snett. Plötsligt öppnades dörren och mamma stack in huvudet.
- Alex, jag som trodde du låg och sov?
- Ehh..jo är på väg, sa jag smitande. Hon suckade och mumlade "jaja" och stängde sedan dörren igen. Jag var faktiskt ganska trött och gäspade stort.

- Du är trött älskling. Sov nu så hörs vi imorrn. Jag hade nästan glömt bort Justin. Vi sa godnatt till varandra och jag saknade våra mysiga godnatt kyssar. När jag låg i sängen och försökte sova fick jag ytterligare ett meddelande på mobilen. Jag hade väntat mig något kärleksfullt från Justin, men läste istället:

Hur fan tror du att du bara kan åka iväg och få ihop det med nån annan? Jag är inte dum i huvudet och du kommer få ångra det. / Fabian. Jag viste inte riktigt vad jag skulle tänka. Just nu var jag i chocktillstånd.

 


 

oj oj oj! Vad tycks?


Kapitel kommer imorrn

Hey! Vill bara informera er om att nästa kapitel lägg ut imorrn. Har tyvär inte tid idag och måste göra läxor och sånt :[ Men så länge får ni Justins nya låt Mistletoe ENJOY! Bieber love ♥

Forever Del 27 - Be strong...



När vi hade hållt på i över en timme stönade jag och rullade av. Alex låg brevid mig flåsandes och smekte mitt ansikte. Jag kunde ha fortsatt i evigheter men jag visste att klockan var mycket och för att en ha en chans att få några timmars sömn var det nog bäst att vi la oss.
- Jag älskar dig, glöm aldrig det, sa Alex och kysste min arm. Jag drog henne närmare mig så at vi låg under samma täcke med benen ihopslingrade.
- Jag älskar dig mer, sa jag och granskade hennes vackra ansikte.
- Jag vet, sa Alex och log. Jag såg att hennes ögonlock föll ihop lite då och då och hon försökte häjda en stor gäsping.
- Sov nu sweetheart, jag ser att du är trött.
- Sova? Är du dum eller, det var nog meningen att låta starkt men det blev bara sluddrande ord.
- Godnatt finaste. Jag pussade hene på hjäsan och innom några sekunder snarkade hon svagt. Fortsättning följer....











Alex perspektiv:

Solen lyste mig i ansiktet när jag vaknade och jag kollade mig omkring. Justin låg med sin ena arm runt mig och jag ville aldrig att han skulle ta bort den. Jag kollade på klockan, den var halv elva. Flyget gick vid två ungefär, flyget till Sverige. Varför!? Jag ville stanna förevigt! Men jag visste att det bara inte funkade.
Jag vände mig om så jag såg Justins ansiktet. Han var så söt när han sov. På något sett märkte han att han var iaktagen och öppnade sakta ögonen. Jag log så fort jag såg hans bruna ögon.

Han sträckte sig fram och kysste mig.
- Godmorgon.
- Godmorgon.

Han vände sig om och kollade på klockan och suckade. Jag tog hans hand under täcket.

Vi klädde på oss och gick ner till köket där Pattie stod och stekte pankakor.

- Jag tänkte att du kanske ville ha några på planet. Sa hon och log mot mig.
- Men det hade du intebehövs göra. Sa jag och började duka fram till en frukost.
- Men såklart du ska ha något att äta på planet! Sa hon och vände en pankaka snyggt i luften.

Justin var tyst. Jag kom inte heller på något att säga. Skulle jag bara åka nu och vi skulla aldrig ses igen? Hem till Sverige, kalla Sverige.
Vi åt under tystnad och efter det gick Justin och jag upp och han hjälpte mig med att packa.

Tårarna envisades med att rinna när jag packade ur alla mina kläder ur garderoben och in i min resväska. Justin kom och kramade mig bakifrån.
- Jag vill inte att du försvinner. Sa jag och vände mig om så jag kunde krama honom på riktigt.
- Det är klart jag inte försvinner, vi skypar varenda dag och messar och ringer tills vi ses igen. Sa han som om det vore självklart men jag såg ändå sorgen i hans ögon när han sa det.

Tiden gick bara så fort. Plöttsligt hade vi sagt hejdå till Pattie och så satt vi, hand i hand på väg till flygplattsen.
Jag kunde bara inte sluta gråta så jag hade satt på mig solglasögon, men jag hade lungnat ner mig lite när bilden började rulla.
Jag ville att bilresan aldrig skulle ta slut. Jag kollade på Justin genom glasögonen. Han kollade på vägen men det såg ut som om han skulle börja gråta när som helst. Jag klämde hans hand ännu hårdare och ville aldrig släppa.

Bilresan tog slut aldeles för tidigt och vi gick ut ur bilen. Papparazis kom som myggor runt oss och Justin tog fram sina glasögon han också. Vi hämtade mina väskor ur bilen och gick långsamt in på flygplattsen.

Vi kollade på tabellerna. Flyget gick om tio minuter. Man kunde gå in och sätta sig nu. Jag vände mig mot Justin och kysste honom passionerat. Tårarna rann ännu mer än förut och nu grät Justin också, fast han kunde åtminstånde dölja det. Jag visste att det förmodligen satt Pappz och gömde sig någornstans och att jag snart skulle de mig själv i tidningen men jag brydde mig inte.
Det blev en lång kyss. förmodligen min längsta, eller nej kanske inte men det var åtminstånde den bäste kyssen jag någonsin haft.

När den var slut kramades vi länge, ända tills det plingade till i högtalarna som sa att flyget mot Sverige går innom kort.

- Jag älskar dig. Viskade han i mitt öra och då började jag gråta ännu mer.
- J-jag älskar dig mer. Snyftade jag och tog upp mina väskor.
- Jag älskar dig mest. Sa han och jag log. Jag gav honom en sista kyss och vände mig sen om annars skulle jag aldrig kunna gå. När jag gav mitt pass till en gubbe som skulle kolla av det kollade jag på Justin en sista gång. Han hade satt på sig glasögonen nu och vinkade till mig. Jag vinkade tillbaka och gick på planet.

När planet lyfte fick jag ett mess.

Var stark, snart ses vi igen. Jag väntar på dig här. Din Justin. <3


ÅNEEEEJ!!! :(
Nu blir det spännande vad som händeeer! ... KOMENTERA <33333













Forever del 26- Tonight's gonna be a good night


När vi hade ätigt klart kom en servetris som dukade av våra tallrikar. Jag kollade lite efter vart han gick, man hörde inte dom alls, dom som jobbade i köket alltså. Det var helt tyst förutom min och Justins röst och den låga musiken.

- Hur han du göra allt det här? Frågade jag och Justin log stolt.
- Njaa, du tog ju så lång tid på dig att fixa i ordning dig så jag han ringa några samtal. 
- haha, bra gjort. Sa jag och stötte till hans fot under bordet. 
Fortsättning följer...


- Är du klar? frågade Justin plötsligt.
- Ja det var helt underbart, tack! Jag lutade mig över bordet så jag lättare kunde nå hans läppar. När vi kyssts färdigt log Justin.
- Bra för jag har en liten surprize till. Jag log och förestälde mig olika saker det kunde vara. Justin tog min hand och vi gick ut i den vackra kylan. Jag måste medge att snö kunde ha bra efekter också. Det såg ut som tusentals små diamanter som glittrade på marken. Det var som i en sagovärld och nu när jag gick här och kände Justins hand värma mig kändes allting ännu mer som en saga och jag hade svårt att förstå att det var verklighet. När vi gått några hundrameter får jag syn på en stor sak som blinkar. Och det är föräns vi kommer ytterligare några setg närmare som jag ser dom stora proppelerna.
- Helikopter, är du seriös?! Jag lät honom inte svara utan kastade mig istället runt han hals och kysste honom en gång...två gånner..tre gånger.
- Haha kul att du gillar det! Piloten kom fram till oss och hälsade, och gav oss varsina öronskydd som vi skulle sätta på oss. Justin var självklart jättesnygg i dom också, men så fort jag hade satt på mig dom kände jag mig som en idiot.
- Du skulle bara våga skratta, varande jag och gav honom en sträng blick.
- Vafrör skulle jag skratta? Seröst du är jättesexig i dom honey, Justin pussade mig på hjäsan.
- Haha. sa jag bara ironiskt innan vi klev in i helikoptern.

Proppelerna strartade och innom några sekunder var vi ovanför marken. När man tillslut bara kunde se den lysande staden kände jag hur det började pirra imagen. Vi var väldigt högt upp och det stora fönstret framför oss gjorde så att jag nästan fick svindel. Jag grabbade nervöst tag i Justins hand och lutade huvudet mot hans axel.
- Är du rädd? Han log lite retsamt men sa det ändå på ett omtänksamt sätt.
- Lite kanske, jag menar vå är ju så högt upp!
- Haha det är faktiskt en av anledningarna till att man åker helikopter. Tänk inte på höjden kolla ut istället och konsentrera dig på utsikten. Jag gjorde som Justin sa och när jag verkligen tittade på allting med en klarare blick så såg jag hur makalöst vackert det var.
- Wow! var det ända jag fick ur mig och Justin kramade min hand. Nu var jag inte det minsta rädd längre, vi satt där och pratade, skrattade och kysstes. Justin pekade på olika platser och byggnader och det var kul att få se allt ur ett annat perspektiv. Men tyvär så var vi snart framme vid hotellet och marken kom allt närmare och närmare.
Vi tackade piloten för åkturen och skynade oss sedan bort från den isande vinden och in på hotellet. Vi gick in i hissen och tryckte på våning elva. För varje våningsnummer vi passerade kände jag hur gråten och klumpen i magen växa sig allt större. Det var som att varje sekund som tickade var ett tecken på att den här underbara kvällen skulle ta slut och att morgondagen trängde sig allt närmare. Justin märkte at någonting var fel.

- Du verkar ledsen vad är det? Har jag gjort något fel? Justin lyfte upp min haka så att jag var tvungen att se honom i ögonen. Jag skakade på huvudet.
- Nej hela kvällen har varit helt fantastisk...det är bara det att..att jag åker imorgon och jag kan inte tänka mig att börja om ett helt vanligt liv igen utan dig! Nu kunde inte tårara hålla sig undan längre. Justin sa inget han la bara ararna om mig och kramade mig och jag såg att han kämpade mot sina egna tårar. När det vat dags att kliva ur hissen ville jag inte släppa taget om honom nej det skulle jag aldrig göra. Justin verkade inse det och lyfte upp mig så att mina ben omringade has höft. Så fort vi kommit ut så kysste han mig. Mer passionerat än vanligt och jag kände hur kyssen var blandad med tårar, kärlek och ilska. Vi släppte inte varandras läppar för en sekund. Justin fumlade med nycklarna men fick tillslut upp dörren.

Vi staplade baklänges tills vi landade på sängen. Det kanske var för att det var sissta kvällen men jag var mer upphätsad en vanligt. Jag fortsatte kyssa justin och drog in handen innanför hans byxor. Ett stön hördes från hans läppar. I vanliga fall skulle jag nog skrattat men just nu tyckte jag att det bara var sexigt. Jag började dra ner dragkedjan på klänningen och hasade ner den steg för steg. När den var av fortsatte jag med Justins skjorta. Jag var bara tvungen att klämma på hans perfekta mage några gånger innan alla kläder var av och låg på golvet.

Vi rullade runt och jag visste att det snart skulle ske och jag kunde inte vänta tills..
- Vill du? frågade Justin plötsligt.
- Skojar du såklart att jag vill! stönade jag ur mig. Sedan var den inne. Jag hade haft det med Fabian några gånger innan men det hade bara varit sex. Det här nu med Justin var mer specielt. Jag visste inte varför men hans kropp passade så bra mot min, hans lukt, andedräkt, läppar...plötsligt kom jag att tänka på en sak.
- Vänta kondom! utbrast jag. Justin for ur mig snabbare än jag trott var möjligt. Jag la händerna för ansiktet.
- Fan, fan, fan, fan! Tän kom jag blir gravid nu?!
- Shit! Sorry älskling hur kunde jag vara så dum? Men det är lugnt jag kom inte jag lovar. Justin tog bort mina händer och studerade mig.
- Du är det okej?
- Är jag så osexig? sa jag bara men var samtidigt lättad över att inget hänt. Justin skrattade.
- Tro mig du är den mest attraktiva kvinnan jag träffat. Jag fnittrade lite åt ordet kvinna.
- Men på med kondomen då! sa jag upphetsat och smekte hans rygg. Justin log och sträckte sig efter sina jeans där han plockade fram en. En liten del av mig tänkte på hur otroligt sött det var att han hade med sig kondomer i fickan. Medans en annan del strävade efter hans kropp.

Justins perspektiv

När vi hade hållt på i över en timme stönade jag och rullade av. Alex låg brevid mig flåsandes och smekte mitt ansikte. Jag kunde ha fortsatt i evigheter men jag visste att klockan var mycket och för att en ha en chans att få några timmars sömn var det nog bäst att vi la oss.
- Jag älskar dig, glöm aldrig det, sa Alex och kysste min arm. Jag drog henne närmare mig så at vi låg under samma täcke med benen ihopslingrade.
- Jag älskar dig mer, sa jag och granskade hennes vackra ansikte.
- Jag vet, sa Alex och log. Jag såg att hennes ögonlock föll ihop lite då och då och hon försökte häjda en stor gäsping.
- Sov nu sweetheart, jag ser att du är trött.
- Sova? Är du dum eller, det var nog meningen att låta starkt men det blev bara sluddrande ord.
- Godnatt finaste. Jag pussade hene på hjäsan och innom några sekunder snarkade hon svagt. Fortsättning följer....

Sådär ja! Lite romantik var allt som beövdes ;] Men u får ni skärpa er och ta och kommentera lite!!!!

Forever Del 25 - Please dont go.


- Justin jag kommer inte ihåg mycket av vad som hände igår...eh vad gjorde jag? Sa Alex i en av reklam pauserna. Jag skrattade lite.
- Det var inte så farligt men du pussade Sean Kingston, haha! Hon slog händerna för ansiktet.
- Nej, gjorde jag! Fan vad pinsamt.Skulle inte druckigt så mycket, nästa gång får du ge mig en burk Cola istället.
- Det snöade igår också, kommer du ihåg det? Alex skakade på huvudet.
- Ush, snö! Det räcker med det i Sverige.
- Du verkade tycka det var väldigt kul då i alla fall, sa jag mest för att retas.

När vi kollat ett tag till kände jag att min mage började kurra.
- Haha, du visst alltid hungrig, skrattade Alex.
- Kanske det, men det var ett tag sen vi åt. Jag låste upp mobilen för att se hur mycket klockan var, men några siffror uppe i höret fångade min uppmärksamhet. Det var den 27:de oktober. Alex åkte den 28:de. Det här var våran sista dag. Jag svalde klumpen som bildats i halsen och torkade bort en tår somvar på väg ut ur ögonvrån. Fortsättning Följer....










Alex perspektiv:

Justin bara kollade på skärmen och jag fattade. Jag åker i morron, jag vill inte! Jag vill stanna här föralltid!
Jag tog hans hand under filten och han klämde den.
- Vi borde gå ut ikväll. Sa han plöttsligt och jag kollade upp på honom. Även om du inte mår så bra, vi tar det lungt. Fortsatte han.
Jag bara nickade. Sista kvället borde vara speciel. Liksom natten...
Jag ställde mig hastigt upp och ignorerade huvudvärken som faktiskt inte gjorde lika ont längre.
Justin kollade förvånat på mig.

- Men vad våntar du på, tror du vi ska gå såhär eller? Sa jag och grappade tag i mina mjukisbyxor. Han log och vi gick upp på rummet.

Jag öppnade min garderob och suckade. Vad skulle man ha på sig da? Jag ville att det skulle va snyggt men ändå inte för mycket. Justin gick på toa och jag kastade av mig mina trosor också, jag ville att trosorna och Bh:n skulle matcha, bara för säkerhetsskull. Jag bestämde mig för en svart tajt klänning och sen tonade jag ner det med ett par röda converse, inte för mycket men ändå snyggt.
Sen sminkade jag mig med ett tunt lager smink för att det inte skule se för mycket ut, jag tror att Justin föredrog naturella tjejer... Sen lät jag håret hänga, vågikt som det var. När jag kollade mig i spegeln blev jag ganska så näjd med resultatet.

Justin ropade att jag skulle komma ner. Och jag kollade mig en sista gång i spegeln innan jag gick.
- Vad snygg du är. Utbrast Justin när jag kom ner och kysste mig. Han hade på sg en vit skorta och ett par svarta jeans, och sen en skinjacka. As snyggt om du frågade mig.

Vi satte oss i bilen.
- Vart ska vi? Frågade jag och skände mig lite dum som bara hade låtigt Justin fixa allt. Men han log.
- Klart jag inte säger det. Sa han utan att släppa blicken från vägen.
Jag suckade.
- Men jag gillar inte överaskningar! Snälla?? Sa jag och gjorde hundminen men lyckades inte lika bra som Justin eller Ellie kunde. Han bara skrattade och skakade på huvet.
Jag låtsades bli sur och han tog min hand.

Efter att ha åkt en ganska så lång stund stannade vi äntligen, utanför en resturang. Justin tog på en ögonbindel och jag tänkte att det inte var någon ideé att kämpa emot. Han tog sina armar runt min midja och ledde mig in.
Han tog min jacka och jag kunde höra att han hängde upp den, han var bara så söt!

- Sätt dig ner. Sa han och jag hörde hur han drog ut en stol, jag satte mig ner.

Justin drog av ögonbindeln och jag kollade mig omkring. Vi stod vid ett bord på en resturang fast det var inga på resturangen, bara vi två. På bordet var det två tallrikar och rosenblad vid dom. Det fanns också tända ljus och om man lyssnade noga kunde man höra svag musik. Det var det finaste någon hade gjort för mig.
Jag vände mig om och kysste honom. Jag vet inte varför just den här kyssen smakade så bra, vi hade ju kysst minst tusen gånger min nu var det annorlunda. Vi kände båda liksom att det snart var slut och att vi skulle ta vara på den tiden vi hade.

Vi satte oss ner och jag kunde inte sluta le. Vi pratade om allt, vi sa säkert saker två gånger men det gjorde ingenting. Jag ville aldrig att han skulle sluta prata iallafall. Han tog min hand över bordet ochtårarna envisades med att rinna lite. Jag torkade av dom och Justin kollade oroligt på mig.

- Jag vill inte åka. Sa jag och slutade kämpa mot tårarna, det var ju ingen ideé.
Justin såg olyklig ut när han klämde mig hand.
- Jag vill inte heller att du åker. Sa han och jag kollade in i hans bruna ögon som vem som helst kunde drunkna i.
- Men vi tänker inte på det nu. Nu ska vi ha en bra sista kväll. Sa han och jag log.
- Okej.

Maten kom och vi åt glupskt. Vi var nog båda jätte hungriga nu. Vårt bord var precis vid fönstret och jag kollade ut.
Snön låg som ett tunt täcke över stan. Undrar hur mycket snö det kommer att vara i Sverige nu?... Jag slutade tänka på Svergie och konsentrerade mig på Justin.

När vi hade ätigt klart kom en servetris som dukade av våra tallrikar. Jag kollade lite efter vart han gick, man hörde inte dom alls, dom som jobbade i köket alltså. Det var helt tyst förutom min och Justins röst och den låga musiken.

- Hur han du göra allt det här? Frågade jag och Justin log stolt.
- Njaa, du tog ju så lång tid på dig att fixa iordning dig så jag han ringa några samtal.
- haha, bra gjort. Sa jag och stötte till hans fot under bordet.
Fortsättning följer...


Sry för ett kort kapitel men det är bättre än inget alls  ;)



Forever del 24- Bieber Fever

- En lugn dag idag? Frågade han när vi klädde på oss.
Jag gjorde tummen upp och försökte ignorera huvudvärken.
Justin log och vi gick till köket. Pattie stod och lagade brunch.

- Hej sömntutor, hur länge var ni ute igår da? Sa Pattie och log vänligt mot mig.
Jag gav en " inte vet jag " blick till Justin och han svarade : - Halv 4 ungefär.
Pattie flämtade till.
- Inte undra på att ni ser så trötta ut!
Hon skrattade lite och mumlade " ungdomar " för sig själv. Vi satte oss ner vid bordet och högg in på den goda brunchen.


Asså min Cp data kam tydligen inte läsa bilder just nu, men ska fixa de så snar tdet går!


Pattie var verkligen jättebra på att laga mat! Jag tänkte berömma henne men min hals kändes alldeles torr och rosslig. Jag hostade lite för att bli av med slemmet  och Justin kollade oroligt på mig.
- Hur är det älskling?
-Hmm..Jag vet inte har jätte ont i huvudet, skulle nog inte druckigt så mycket igår, roslade jag fram och la teatreliskt händerna för pannan. Justin reste sig upp och gick fram till mig. Det var inte föräns han la en iskall hand på pannan som jag märkte att den kokade av värme.
- Shit, du har ju feber! utbrast Justin och masserade den bulltande punkten på mitt huvud.
Pattie kände också för att vara säker på att Justin hade rätt.
- Feber är det allt, du ska nog vila ett tag gumman. Jag nickade trött.
-Och dricka mycket vatten, la hon till. Justin började duka av bordet men Pattie hejdade honom.
- Jag tar det, följ med Alexandra till soffan istället. Jag gav henne en tacksam blick och reste mig sedan långsamt för att gå dom oändligt långa meterna till vardagsrummet.

Justin hjälpte mig ner på soffan och satte sig vid min fotända.
- Jag går och hämtar en alvedon och lita vatten. Han kysste mig ömt på kinden och jag konstaterade att även hans vama mjuka läppar kändes kalla. Mina ögonlock blev allt tyngre och jag lät dom falla så mörkret kunde ta över. Jag vaknade av att jag frös. Hela min hud knottrade sig och jag kunde inte låta bli att rysa. Men mitt huvud kändes fortfarande varmt. Jag hade alltid tyckt att feber var en skum sjukdom, man var liksom båda varm och kall på samma gång? Jag såg en hand grabba tag i filten som låg över soffstödet och försiktigt lägga den över mig. Jag hade faktsikt inte lagt märke till att jag vilade huvudet mot Justins bröstkorg. Han hade inte märkt att jag vaknat än och jag kände att han höll på att pilla på en hårslinga från mitt hår. Filten värmde snart upp mig igen och även fast jag inte mådde vidare bra njöt jag av den mysiga stunden att bara känna hans kropp mot min. jag vände på huvudet för att kunna se på hans änglalika ansikte och smaka på hans underbara läppar. Men jag hejdade mig och kom på att jag kunde smitta honom, och det ville jag ju inte. När Justin kollade in i mina ögon och såg att jag var vaken log han. Jag la mig på mage över honom och linade armarna runt honom så vi låg så tätt intill varandra som möjligt.

- Hur är det? Han la tillbaka hårslingan bakom mitt öra och smekte mig på kinden.
- Bättre. Huvudverken har lossnat men jag tror febern fortfarande sitter kvar.
- Vill du ha något? Jag tänkte efter ett kort tag och kom sedan på exakt vad jag ville ha.
- En kyss. Jag trodde Justin inte skulle vilja kyssa mig för att chansen att han själv skulle få det konstiga viruset jag hade fått i mig skulle öka. Men han drog försiktigt sitt ansikte mot mitt och våra läppar möttes. Under loppet av dom sekunderna som våra läppar utforskade varandra kände jag mig helt frisk igen. Det kunde ju bero på att jag helt förlorade tankeförmågan men jag kände mig faktsikt lite piggare när Justin släppte mina läppar igen och drog oss upp i sittande ställning. 
- Vet du vad jag tror nog att jag kan ha åkt på en rejäl dos av Bieber Fever, sa jag. Justin log.
- Nämen herregud, då är det bäst att Dr.Bieber kommer och botar dig innan den sprider sig.
- Haha, det är nog lite försent.

Justins Perspektiv

Jag var glad att Alex mådde bättre. Men hon verkade fortfarande skör så jag föreslog att vi skulle göra något lugnt som att titta på tv. Alex gossade in sig i min famn och jag la filten över oss igen. Ett avsnitt av Amercian Idol dök upp på skärmen och det verkade var ett program vi båda uppskattade.
- Justin jag kommer inte ihåg mycket av vad som hände igår...eh vad gjorde jag? Sa Alex i en av reklam pauserna. Jag skrattade lite.
- Det var inte så farligt men du pussade Sean Kingston, haha! Hon slog händerna för ansiktet.
- Nej, gjorde jag! Fan vad pinsamt.Skulle inte druckigt så mycket, nästa gång får du ge mig en burk Cola istället.
- Det snöade igår också, kommer du ihåg det? Alex skakade på huvudet.
- Ush, snö! Det räcker med det i Sverige.
- Du verkade tycka det var väldigt kul då i alla fall, sa jag mest för att retas.

När vi kollat ett tag till kände jag att min mage började kurra.
- Haha, du visst alltid hungrig, skrattade Alex.
- Kanske det, men det var ett tag sen vi åt. Jag låste upp mobilen för att se hur mycket klockan var, men några siffror uppe i höret fångade min uppmärksamhet. Det var den 27:de oktober. Alex åkte den 28:de. Det här var våran sista dag. Jag svalde klumpen som bildats i halsen och torkade bort en tår somvar på väg ut ur ögonvrån. Fortsättning Följer....


Ett efterlängtat kapitel antar jag, hoppas ni tyckte om det!



Forever del 23 - Party = Hangover



- Ey, jag måste dra nu men vi hörs! Sean gick iväg åt ett anat håll och jag la armarna runt Alex som verkade halft sovande.
- Dags för min lilla prinssesa att gå hem och få sin skönhetssömn? Alex nickade och log stort. Haha hon var så himla söt när hon var full. Själv hade jag inte druckigt särksilt mycket, tyckte bara det var onödigt. Jag sa hejdå till några och drog henne ut i den kyliga luften. Jag såg att Alex stod och darrade så jag klängde av mig jackan och gav den till henne.
- Titta Justin! Utbrast hon plötsligt och pekade ut i toma intet. Först förstod jag inte vad hon menade men tillslut såg jag dom vita flingorna som föll ner på marken.
- Wow, det brukar inte snöa så här tidigt, det är vackert sa hon och försökte fånga en flinga med tungan.
- Du är vacker, sa jag och kramade om henne.
Limon kom äntligen och vi hoppade snabt in och stängde ut den isande kylan. Det var en bit till hotellet och Alex la sig till rätta i mitt knä och slöt ögonen.
- Jag älskar dig, mummlade hon sluddrigt och gäspade. Jag börjde mig ner och kysste hennes mjuka läppar.
- Godnatt shawty.
- Nej mer! klagade hon och drog mitt ansikte mot sitt igen.












Justins perspektiv:

Vi kysstes länge innan vi blev avbrutna av chaffören.
- Dumma dig. Mumlade Alex och jag hjälpte henne ut ur limon. Vi gick upp till vårt rum. Jag kollade på klockan, den var halv 4 på morgonen så mamma sov ju.
Vi kom in och jag hjäplte Alex av med sina klackskor.

Vi gick in på vårt rum och stängde dörren. Alex stapplade fram till mig och kysste mig hårt.
Efter en långsstunds hånglande tog hon tag i min hand och la den på hennes ena bröst och la sig på sängen. Jag kunde inte få nog av henne! Våra kläder flög av och vi låg i bara underkläder när jag drog mig undan.
Jag ville att våran första gång skulle vara speciel, inte när vi var fulla.
Hon kollade surt på mig.
Jag kunde inte låta bli att fnissa åt henne.
- Inte ikväll babe. Sa jag och la mig till rätta i sängen.
Hon vände på sig och jag drog mina fingrar över hennes rygg och kunde känna hur hon rös.
- Vill du inte? Frågade hon ledset och jag vände henne åt mitt håll.

- Du är den sexigaste tjejen jag någonsin sett, klart jag vill göra det med dig. Men jag vill att det ska vara specielt.
Jag kysste henne mjukt och hon log.
- Det låter bra! Godnatt Bieber. Sa hon och la sig åt andra hållet och jag drog mina armar runt henne.
- Godnatt Simpson. Sa jag och hon fnissade till.
- Det är liksom som serien, The simpson! Jag skrattade till av hennes konstiga komentar och drog henne hårdare mot mig.
- Jaa, exakt.
Hon mumlade något som jag inte kunde höra sen började hon andas tunga andetag och jag förstod att hon sov.

Alexs perspektiv:

Jag vaknade med en förfärlig huvudvärk. Jag satte mig långsamt upp i sängen och travade efter mina solglas ögon som låg brevid sängen. Efter att hasatt på dom kändes det lite bättre men huvudvärken var förtfarande stor.
Justin låg och sov brevid mig, han var så söt när han sov!
Jag försökte komma ihåg vad som hände igår, vi gick på en fest, jag träffade Demi, och någon annan hade glömt... Hoppas jag inte var för pinsam, jag menar så bra känner ju inte jag och Justin varandra...

Jag bestämde mig att sluta tänka på det nu och tassade iväg till badrummet. Väl inne ställde jag mig vid spegeln och tog långsamt av solglasögonen. Ljuset kändes som pilar i mina ögon och jag tog snabbt på mig dom igen. gud vad pinsamt! Jag visste att när jag hade druckit för mycket blev jag såhär på mornarna. Undrar vad jag har sagt... herregud!

Jag suckade och gick tillbaka in i sovrummet. Justin låg vaken och höll på med sin Iphone. Jag gick långsamt så att inte mitt huvud skulle sprängas. Han kollade upp och kollade på mig med oroliga ögon.

- Hur mår du sötnos? Frågade han och jag la mig ner på hans arm och drog täcket över huvet. Nu kändes det lite bättre. Jag kollade motvilligt upp ur täcket och Justin log retsamt.
- Lever du? Frågade han och petade mig försiktigt på ena kinden. Jag stönade och drog täcket över huvudet igen.
Jag hörde hur Justin skrattade och kände hur han drog täcket över huvudet han också.
Han lyste upp med sin Iphone och det visade sig att han var väldigt nära.
- Godmorgon. Sa han och kysste mig.
- Godmorgon, Fick jag fram och oroade mig över om jag hade dålig andedräckt.
- Jag hatar när sånt här händer. Sa han och smekte mig kind.
- Då är vi två. Sa jag och tog långsamt bort täcket.

- En lugn dag idag? Frågade han när vi klädde på oss.
Jag gjorde tummen upp och försökte ignorera huvudvärken.
Justin log och vi gick till köket. Pattie stod och lagade brunch.

- Hej sömntutor, hur länge var ni ute igår da? Sa Pattie och log vänligt mot mig.
Jag gav en " inte vet jag " blick till Justin och han svarade : - Halv 4 ungefär.
Pattie flämtade till.
- Inte undra på att ni ser så trötta ut!
Hon skrattade lite och mumlade " ungdomar " för sig själv. Vi satte oss ner vid bordet och högg in på den goda brunchen.



Sorry för ganska så kort kapitel men men ! KOMENTERAAA <3





Forever del 22-Party time!

Jag och Justin skärde grönsaker och Pattie stekte köttfärsås. Vi kändes som ett gammalt par som lagade mat tillsammans.
När maten var klar dukade vi bordet och satte oss. Jag älskade tacos! Jag åt två, Pattie två och justin fyra.
- Men hur årkar du? Frågade jag och log när justin var på sin tredje.
- Vadå det är ni som äter som fågelungar. Sa han och tog en stor tugga av sin tacos.Jag log och tog en klunk av colan. Tänk att han åkte till baka bara för min skull. Det käns bara så bra att veta att han älskar mig. Han älskar mig och jag älskar honom...


 

 


När Justin svalt sin sista tugga klappade han sig belåtet om magen som var platt trotts berget av mat han vräkt i sig. Jag ställde mig, gick runt bordet och hoppade sedan upp i hans knä. Pattie som ätit färdigt för länge sedan hade gått iväg på något ärende.
- Är du mätt nu Bieber? skrattade jag. Istället för att låta honom svara drog jag hans ansikte mot mitt och smakade på hans läppar.
- Det beror på vad du menar, sa Justin när vi avslutat kyssen. -För på dig blir jag aldrig mätt.
- Bara du inte äter upp hela mig, sa jag och kysste honom igen.
- Tack för presenten föresten! Jag tog fram iphonen och log stort mot honom.
- Haha, det var ingen stor sak. Tyckte inte min tjej skulle behöva stå ut med en telefon från stenåldern.
Jag slog löst till honom i huvudet.
- Inga dumma ord om min Nokia, den hade personlighet. Och vissa fördelar också, jag menar hur ska jag kunna lära mig alla miljontals program på den här? Jag viftade med telefonen i luften. Justin bara skrattade och sa att han kunde visa mig. Han tog den från mina händer och låste upp skärmen. Han kollade på skärmen ett tag och jag såg hur hans ögon spärrades upp.

- Vad är det här Alex? Jag lutade mig framåt så jag också kunde se skärmen och förstå vad Justin menade. Jag hade glömt twitter apen på och Justin satt nu och läste alla taskiga mentions jag fått.
- Inget, sa jag snabt och slet den ur hans händer. Fan också! Jag ville inte att Justins skulle behövt se det där. Varför skulle han behöva läsa alla knivskarpa ord som fansen skrivit. Han fick nog med kritik så det räckte.
-Justin..? Sa jag lite försiktigt. Jag såg hur ledsen och upprörd han var. Justin skakade bara på huvudet.
- Jag blir bara så trött på alltihop! Så fort jag hittar någon jag gillar så ska dom alltid skriva massa onödiga saker...Jag förstår bara inte varf...Jag slängde armarna runt honom och kramade honom hårt och länge.
- Du det gör inget, jag visste att det skulle få konsekvenser att dejta Justin Bieber. Men jag kan stå ut med det bara jag får vara med dig. Justin drog lite på muingiporna men han såg fortfarande nedslagen ut. Jag tog hans ansikte mellan mina händer och kysste honom mjukt.
- Men ska vi inte ta och hitta på någonting?

Justin kände till en fest som låg här i trakten, och vi bestämde oss för att bara släppa allt i kväll och ha kul. Klockan var nu åtta, och den började inte föräns om en timme så vi bytte om i lugn och ro. Jag valde en svart kort klänning och ett par matchande klackskor. Justin hade på sig ett par mörka jeans och en blå kavaj som han såg helt fantastisk ut i. Jag satte på mig lite smink och sen var vi redo att gå. Många hade redan listat ut att det fanns mer än vänskap mellan oss, men jag var ändå lite nervös för det var nu alla skulle märka det tydligt. Jag undrade vad det var för slags fest, och Justin svarade att det var en vanlig kändisfest. Jag pustade ut när jag insåg att det inte skulle finnas några arga Beliebers där. Det skulle bli kul att kanske få se några av sina stora idoler. En limo väntade på oss. Justin öppnade dörren åt mig och jag hoppade glatt in. Jag visste att det här var en del av hans vardag men för mig kändes det väldigt specielt att få gå på massor av fester, åka limo och alla ivriga papz som ville fota oss när vi klev ut hand i hand. Justin var inte den typen som ville hålla något hemligt utan startade hela kvällen med att ge mig en snabb men ändå intensiv kyss. Inne i själva byggnaden var allt i full gång. Kroppar vajade i takt till musiken och det var många välkända ansikten som log vänligt åt oss när vi tred in. Visst jag hade gått på fester förut men de thade varit i enkla skollokaler med alldeles vanliga människkor. Det här var allt annat från vanligt. Golvet var av blank svart sten och jag fick anstränga mig för att inte halka i mina höga klackar. En stor bar och soffgrupper av skin bredde ut sig över ena hörnet. Och den enorma stereoanläggningen spelade dunkande musik och man kände basen hoppa i bröstet.

-Justin! Hey, trodde inte du skulle komma? En glad röst hojtade framför oss och när jag fokuserade blicken lite tydligare fick jag syn på Demi Lovato som stod och viftade med en cocktail i ena handen.
- Demi, det var länge sen! Hur mår du? Justin släppte mig för att ge henne en kram och en liten puss på kinden.
- Mycket bättre, jag vet inte riktigt vad jag gav mig in på? Men nu är allt bra. Och du måste vara...Alice?
Demi log vänligt mot mig och stärkte fram handen.
- Alex, förtydligade jag och drog på munnen. Demi verkade snäll men jag var ändå lite nervös att bara stå där framför henne och presentera mig som Justins flickvän...Hon var ju trotts allt en av Selenas ärmaste vänner och jag visste inte om hon tyckte illa om mig.
- Haha sorry, har lite svårt för det där att lära mig namn, hon blinkade åt mig.
- Så du är alltså den kommande mrs.Bieber?
- Ja, det kan man väll säga, skrattade jag.
- Ni är verligen jättesöta tillsammans. Hur är det med dig så Justin, ingen orm med dig den här gången?
- Haha, nej Johnson fick tyvär inte följa med ikväll.
- Johnson? sa jag frågande.
- Justins lilla keldjur som han skrämde skiten ur mig med på VMA's! Demi knuffade till Justin i ryggen.
Jag skrattade åt det underliga namnet men Justin såg helt seriös ut, vilket gjorde det hela ännu roligare. Vi pratade en kort stund till med Demi och hon blev den andra kontakten på min nya telefonlista.

- Kom så fixar vi något att dricka. Justins visade mig till baren och bestälde varsin drink åt oss. Den smakade fantastiskt och jag älskade pirret av alkohol i kroppen. Efter att ha svept drinken och två redbull blev jag på danshumör och drog med Justin ut på dansgolvet. Jag var inte direkt något dansproffs men jag hade taktkänsla och min kropp rörde sig smidigt till musiken. När festen hållt på ett tag pussade Justin mig på kinden och sa:
- Vänta här babe jag ska bara göra en sak. Jag var på väg att fråga vad men han inte för han rusade iväg och hoppade upp på en kraftigt bygd kille som stod en bit ifrån.

Justins Perspektiv

Sean kastade av mig och kollade sig omkring.
- Nu ligger du illa till Biebs!
- Haha ta det lugnt mannen, jag skojar ju bara! Han skrattade och boxade till mig på armen.
- Så wazzup? Ledsen för att det tog slut mellan dig och Selena, men har du hittat någon ny än eller kan jag haffa dig? Jag skrattade.
- Sorry bro, men jag är upptagen för tillfället. Det var ganska läng sen jag såg Sean nu och det var kul att se honom. Jag sökte bland människorna och fan tillslut Alx mitt i folkmassan. Hon log mott mig och gav mig en slängkyss. Jag vinkade att hon skulle komma hit. På vingliga ben kom hon gåendes mot oss och jag undrade hur mycket hon igentligen druckigt. När hon ställde sig brevid mig la jag en stöttandearm runt hennes midja. Det såg faktiskt ut som hon kunde däcka när som helst.
- Ehh..Alex det här är min bror Sean Kingston. Och det här är Alex, Sean. Presenterade jag dom.
- Hey! fnittrade Alex och gav Sean en liten puss på kinden. Jag såg att Sean fick hålla sig för skratt och jag mimade "Sorry" när hon inte såg.

- Ey, jag måste dra nu men vi hörs! Sean gick iväg åt ett anat håll och jag la armarna runt Alex som verkade halft sovande.
- Dags för min lilla prinssesa att gå hem och få sin skönhetssömn? Alex nickade och log stort. Haha hon var så himla söt när hon var full. Själv hade jag inte druckigt särksilt mycket, tyckte bara det var onödigt. Jag sa hejdå till några och drog henne ut i den kyliga luften. Jag såg att Alex stod och darrade så jag klängde av mig jackan och gav den till henne.
- Titta Justin! Utbrast hon plötsligt och pekade ut i toma intet. Först förstod jag inte vad hon menade men tillslut såg jag dom vita flingorna som föll ner på marken.
- Wow, det brukar inte snöa så här tidigt, det är vackert sa hon och försökte fånga en flinga med tungan.
- Du är vacker, sa jag och kramade om henne.
Limon kom äntligen och vi hoppade snabt in och stängde ut den isande kylan. Det var en bit till hotellet och Alex la sig till rätta i mitt knä och slöt ögonen.
- Jag älskar dig, mummlade hon sluddrigt och gäspade. Jag börjde mig ner och kysste hennes mjuka läppar.
- Godnatt shawty.
- Nej mer! klagade hon och drog mitt ansikte mot sitt igen.


 

Ja jag vet, försenat kapitel! Men jag kan faktiskt skylla ifrån mig på trafiken som inte verkade funka igår så jag han faktsikt inte..Men vätre sen än aldrig! Hope you liked it :]




Ang kapitlet ikväll.

Sorry, m,en det kommer imorrn istället...:[ Har börjat skriva lite men just nu står hjärnan still och
jag tror att ni häldre vill vänta lite längre och få en bättre del? Haha, men kommer snart promise!

Forever del 21- You complete me.

Usher önskade mig lycka till med min nya förälskelse sen var jag tvungen att ge mig av för att inte komma försent. Jag hade en till överaskning på gång. Chaufören stannade utanför inspelningsstudion och jag gick ut i den kyliga luften. Alex hade faktsikt lovat att sjunga för mig någon gång och jag tänkte att vi kunde spela in en låt tillsammans bara på skoj. Jag hoppades bara att hon skulle gilla det. Jag han vänta i cirka tio minuter innan jag såg den stora bilen som svängde in på gatan. Jag kände lyckan bubbla upp i mig och kunde inte vänta tills jag skulle få kyssa hennes fantastiska läppar igen.

Bil dörren öppnades och hon kom utspringandes rakt i min famn. Jag tog tag i hennes ansikte och pressade mina läppar mot hennes.
- Hej! sa jag sedan och avfyrade ett leende. Alex log tillbaks men leendet nådde inte ända in i hennes ögon. När jag studerade henne lite närmare såg jag att hon hade rödflammiga ringar runt ögonen och ett stort blålila märke över näsan.
- Vad har hänt?! frågade jag chockat.









Alex perspektiv:

Jag kunde bara inte sluta snyfta. Jag grät inte för min blåslagna näsa. Jag grät över hela dagen, över idioterna som inte har något bättre för sig än att förstöra andras liv. Jag menar om man nu hatar någon så mycket ska man väll bara skita i den personen och lägga tiden på något man tycker om att göra istället?

Jag berättade allt för Justin och han stod tyst och lyssnade men men kunde nästan se hur ilskan kokade inom honom.
- Vart är dom nu? Frågade han, han såg ut som han skulle koka över när som helst.
- Inte vet jag.
Justin tog min hand och vi satte oss i bilen.

Han åkte till sitt hus och killarna stod fortfarande kvar, dom hade klottrat ännu mer nu.
Justin sa åt mig att stanna i bilen och det gjorde mig inte något. Jag ville inte se någon av dom där i ögonen en gång till.
Justin gick ut och killarna vände sig om och log mot honom och deras läppar rörde på sig, men jag hörde inte vad dom sa.

Justins perspektiv:

- Ni vet väll att det är fegt att slå tjejer? Sa jag och försökte låta lugn fast det gick inte så bra. VTrodde bara inte att det fanns så många idioter.
- Så då ska vi inte slå dig vi förstår. Sa en av killarna nöjt och gav en av sina kompisar en high five.

Jag bara fnös. Jag brydde mig inte alls om vad någon sa till mig men när dom ger sig på Alex är det för mycket.
- Jag ska göra det enkelt för er töntar. Sa jag lungt igen.
Dom bara flinade och fortsatte att klottra.
- När jag kommer tillbaks hit imorron ska mitt hus se ut som det gjorde innan ni kom. Annars ser jag till att ni alla kommer i fängelse. Killarna bara skrattade.
- Haha oj vad rädda vi blir! Sa en av killarna
- jaa, haha bävern attakerar oss! Tjöt en annan.

Jag bara kollade dom i ögonen.
- städa. Sa jag.
- Och vad kommer hända? Kommer din slampa komma tillbaka, neeej! Sa en av killarna men jag slog till honom hårt på ena kinden så han ramlade baklänges ner i den nyfallna snön.

- Men har du problem eller? Sa en annan och tog ett steg fram till mig men jag gav honom en vänster så han också ramlade i snön.
- Okej, okej vi fixar det. Sa en av killarna som jag inte hade slagit ner och jag log rått mot honom.
- Bra, men ni fattar nog att ni ska hålla er borta från mig och alla jag älskar annars händer det här igen.

Utan att kolla någon av dom i ögonen igen satte jag mig i bilen och körde iväg.

Alex perspektiv:

Jag kollade på Justin. Han hade ögonen spända på vägen. Jag tog hans hand.
- Jävla idioter. Mumlade han och körde ännu fortare.
- mm.

Vi satt tysta i bilen den korta vägen hem. När vi stannade kollade kollade jag in i Justins ögon och sa:
- Kan vi inte ta den där överaskningen någon annan dag? När vi är på bättre humör? Han mjuknade lite
- Precis vad jag tänkte.

Vi gick in och la oss i soffan. Jag kysste hand läppar.
- Glöm det där nu. Sa jag och Kysste hon igen.
- Ja du har rätt. Sa han och drog mig til sig.

Vi hörde hur dörren öppnades och satte oss upp i soffan.
- Hej! Sa Pettie och hängde upp sin jacka.
- Härligt väder va? Sa hon och kom in i vardagsrummet.

Vi berättade vad som hade hänt innan hon han fråga. Men vi sa att vi skulle glömma det och ha en trevlig kväll ändå.
- Vad bra för jag hade tänkt att vi kunde lag tacos! Allihopa! Sa Pattie och vi gick in i köket.

Jag och Justin skärde grönsaker och Pattie stekte köttfärsås. Vi kändes som ett gammalt par som lagade mat tillsammans.
När maten var klar dukade vi bordet och satte oss. Jag älskade tacos! Jag åt två, Pattie två och justin fyra.
- Men hur årkar du? Frågade jag och log när justin var på sin tredje.
- Vadå det är ni som äter som fågelungar. Sa han och tog en stor tugga av sin tacos.

Jag log och tog en klunk av colan. Tänk att han åkte till baka bara för min skull. Det käns bara så bra att veta att han älskar mig. Han älskar mig och jag älskar honom...

ett till kapittel kommer ikväll!