Forever Del 10- Tårar.


Justin höjde på ögonbrynen.
- Amen kom igen! Vad tror du finns i Sverige egentligen? sa jag.
Justins uttryck visade att han blev väldigt chockad när jag sa det. Och jag kom på att jag aldrig berättat vart jag kom ifrån tidigare.
- Sverige, hmm det förklarar ditt fina hår. Han tog upp en hårslinga och la den bakom mitt öra. Hans fingrar snuddade min kind och mitt hjärta skenade iväg.
- Jag sa visst aldrig det, hehe.
- Nej haha, men Sverige verkar coolt! Det är alltid sö där va?

Först trodde jag han skojade med mig, men Justin bara tittade på mig i väntan på svar. Jag kunde inte låta bli att skratta.
- Vadå? sa Justin lite osäkert.
- Nej du är bara så gullig. Haha vädret är ungefär som här, bara lite kallare på vintrarna. Sa jag och ännu ett litet fnitter slank ur mig.
- Haha nu känner jag mig dum!
Det verkade som Justin var på väg att säga något mer, men det han han inte för nu stanade taxin utanför en stor byggnad som såg ut som en lokal. Genast kom jag på att han tänkte överraska mig med något och min kropp blev på helspän. Fortsättning föjer...













Jag stirrade på den stora byggnaden och flyttade sedan min blick mot Justin.
- Vem? Sa jag kort.
- Taylor swift. Sa Justin och tog min hand för att gå ut.
Jag blev nervös. Herregud! Jag ska på Taylor Swifts fest! Jag började svettas och tog ett ljupt andetag innan jag gick ut ur bilen.
jag var tvungen att chisa för att ens se när alla blixtar kom emot oss. Justin höll min hand i ett stadigt grepp och log medans han gick mor ingången.
Men plöttsligt stannade han. Och jag försökte se vad han tittade på.

En söt tjej i kort svart klänning kom gående mot oss. Jag kollade nogrannare, herregud det var Selena gomez! Justin släppte min hand.

Justins perspektiv:

- Selena! Sa jag och kramade om henne.
- Skulle inte vara på Hawaii nu? Frågade jag osäkert.
- Jo, men jag tänkte överaska dig. Sa Selena och kollade på Alex som skruvade på sig.
Jag mötte Selenas blick. Hon såg inte glad ut.
- Ehm, det här är Alex, en one less lonley girl från förra konserten. Sa jag och försökte att inte möta Selenas blick.
Selena kollade länge på Alex och hon pressade fram ett " hej "
Selena suckade och viftade med ena fingret och mimade att jag skulle komma.

Vi gick till ett ställe som det inte var så mycket folk på.
- Jag har undrat väldigt länge vem hon var. Det har ju stått ganska mycket om henne i tidningen vet du va? Hon kollade rakt i ögonen på mig.
- Det är ingenting mellan oss. Sa jag och tog hennes hender.
- Kanske inte men man börjar ju undra, vad skulle du ha trott om jag gick runt med en annan kille på stan, på resturanger hand i hand? Va?
Hon var riktigt arg och jag skämdes.
- Selena, jag lovar vi bor på samma hotel och vi är bara kompisar. Sa jag.
Hon suckade.
- Förlåt men det känns som om så fort jag inte är här så springer du efter andra tjejer. Sa hon och kollade ledset på mig. Jag ville inte såra henne. Jag älskade henne, men jag vet att det har hänt något mellan mig och Alex.
- Försök komma överens? Sa jag
- Jag vet inte Justin. Sa hon och gick iväg.

Alex stod utanför och väntade, hon såg väldigt söt ut i sin klänning.
- Jag kanske ska gå. Sa hon och kollade ner på marken.
Jag visste inte vad jag skulle säga, jag ville inte såra Selena men ville ändå på något sett inte vara ifrån Alex.
- Nej stanna. Sa jag och kollade henne i ögonen.
Hon började få tårar i ögonen.
- Det kommer ändå inte att funka. Sa hon och torkade sig i ögonen.
Jag smekte henne på kinden men hon flyttade sig.
- Du älskar ju henne. Sa hon och jag fick en klump i magen.
Hon såg så sårbar ut och jag ville bara ta henne i min fanm, men jag visste att jag inte kunde. Inte nu.
- Jag tror jag åker tillbaks. Sa hon försökte le genom sina tårar.
- Ha kul. Sa hon och smekte min kind.
Sen försvan hon.

Efter att ha stått och kollat efter henne en lång stund gick jag in på festen. Alla dansade och hade kul men jag kunde inte, inte utan Alex. Selena och jag var med varnadra hela kvällen, när vi kysstes önskade jag att dom läpparna var Alexs. Jag gick ut och tog två stora andetag. Vinden blåste i mitt ansikte och jag kunde inte låta en tår rinna. Varför  måste allt vara så svårt?

- Justin? Selena ropade och kollade sig omkring.
Jag torkade snabbt tårarna och vände mig om. Hon kom gående mot mig.
- Du älskar henne. Sa hon och kollade mig i ögonen.
Jag sa ingenting.
- På något sett så tror jag att mina känslor också har svalnat. Sa hon och kollade ut i natten.
- Jag får inte det där pirret när du kommer längre. Sa hon och kollade ner i marken, jag älskar dig, men kanske bara som vän. Hon kollade mig i ögonen.
- Och jag tror du känner likadant. Sa hon och jag nickade. Selena hade rätt. Våra känslor hade svalnat.
Vi kramades och gick in på festen igen.
Det var ändå skönt att Selena förstod, Hon skulle bli en bra vän i framtiden.

Alex perspektiv:

Tårarna strömmade ur mina ögon när jag slängde min på sängen. Tänk om han inte ens kände något för mig? Då hade jag gjort bort mig as mycket!

Jag kollade på klockan, Halv två på natten. Jag suckade och gick mot badrummet. Jag kollade mig i spegeln. Mina ögon var röda och mitt hår var ruffsigt. Jag pressade mig ur den tajta klänningen.
- Allt i onödan. Muttrade jag och slängde in klänningen i garderoben.
Jag tog av allt smink och tog på mig en stor T-shirt. Nog den fulaste jag hade. Jag damp ner i sängen.

När jag precis skulle somna hörde jag hur det plingade på dörren. Jag gick irriterat upp från sängen och muttrande gick jag mot dörren. Det plingade igen.
- Ja,ja. Sa jag och började låsa upp låset.

När jag äntligen fick upp låset och öppnade dörren blev jag stående vid dörren.
Justin stod där och kollade mig i ögonen. Jag sa ingenting. Jag var för upptagen med att tänka på varför jag klädde mig så jäkla fult.
- Hej. Sa jag tillslut och drog bort håret från ögonen.
- Justin, ja... Jag han inte säga något för Justin tog två steg närmre och kysste mig. Hans läpar smakade vanilj och jag pressade mig mot honom. När kyssen ( tråkigt nog ) var slut stod vi och kollade på varande ett tag.
- Selena då? Sa jag och kollade honom i dom dära underbara ögonen.
- Det är slut. Sa han kort, hon kände samma sak som jag. Sa han och ryckte på axlarna.
- Vadå? Sa jag
- att hennes känslor hade svalnat.

Vi kysstes igen och jag log inombords. Han var det bästa som hade hänt mig.


Aaaaaaaaaah! <3 Kommentera!












Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback